Ren bergvärme från djupt ner i jorden

-

Geotermisk värme

 

Denna form av framtida utsläppsfri energi återfinns under marken. St1 borrar till ett djup av cirka 6,5 km i berggrunden under Esbo, djupare än någonsin tidigare i Finland. Målet för pilotprojektet St1 Deep Heat är att bygga den första anläggningen för geotermisk energi i industriell skala i Finland vid Fortums värmeanläggning i Otaniemi.

Geotermisk energi är ett spännande alternativ till energiproduktion med noll utsläpp. Ett framgångsrikt pilotprojektet kan revolutionera värmeproduktion i Finland. St1 har tidigare erfarenhet av hållbart producerad förnybar energi, och geotermisk energi är nästa naturliga steg för företaget.

Public event 14.5.2018

En video från St1s geotermiska rekordborrning (Djupast borrningen i granit i världen9 i Otaniemi , Finland. Filmen är på finska. 14 Maj, 2018.

En enkel process som utmanas av den hårda finska berggrunden

Processen att samla in och använda geotermisk energi är ganska enkel. Först borras två borrhål/brunnar på cirka 6,5 km ned i marken. Ett av hålen pumpar ner vatten till berggrunden i syfte att värma det med värmen i jordskorpan. Det heta vattnet pumpas upp via det andra hålet och den producerade värmen fångas upp med en värmeväxlare och matas in i fjärrvärmeverket. När anläggningen är klar kommer den att producera upp till 40 MW energi. Värmen som produceras i den geotermiska energianläggningen kommer att inhandlas av Fortum för sitt fjärrvärmeverk.

Det krävs både en borr som byggts för ändamålet och uthållighet för att tränga igenom den hårda finska granitberggrunden. Först borrade vi ett testborrhål till ett djup av två kilometer och analyserade data och bergartsprover för att få den information om jordskorpan som behövdes för de verkliga produktionskällorna.

För borrningen av produktionskällorna borrade vi först med lufthammarteknik (ofta kallad DTH-borrning) till ett djup på 4,5 kilometer. Därefter följdes borrningen av den första källan till hård berggrund av både vattenhydraulisk slagverktygsborrning och traditionell rotationsborrning. Genom att optimera dessa två metoder har borrningen nu nått ett djup på 6,4 kilometer vilket är tillräckligt långt ner i jordskorpan för en temperatur som är tillräckligt hög för energiproduktion.
 

 

Vattenflödet i berggrunden bedöms med stimulering

En annan utmanande etapp i projektet är att erhålla ett vattenflöde mellan de två borrhålen. I nästa fas, som kallas stimulering, undersöker man hur vatten som sprutas in i det första källan flödar mellan sprickor i brottzonen i berggrunden. Syftet med stimulering är att precisera i vilken riktning slutfasen av den andra produktionskällan bör borras och att fastställa hur vattnet ska flöda mellan hålen djupt under marken. Geofoner som är monterade i djupa borrhål används till att övervaka vattenflödet i berggrunden.
Stimuleringsfasen varar i omkring en månad varefter insamlade data om vattenflödet analyseras. Att analysera resultaten tar cirka 7 till 9 månader och under den tiden gör borrningen en paus då det finns tid att optimera och vidareutveckla borrningstekniken. Om flödesmönstren konstateras vara som förväntat kan borrning av det andra borrhålet fortsätta i början av 2019.


Värmeanläggningen ska vara klar för bruk i slutet av 2019 och är designad att täcka upp till 10 procent av fjärrvärmebehoven i Esbo stad. Ett framgångsrikt pilotprojekt innebär också att tekniken kan tillämpas på andra platser.


Geotermiska energianläggningar används redan i exempelvis Frankrike och USA. Tack vare sitt gynnsamma geologiska läge har t.ex. Island producerat hela sitt behov av energi och hälften av elbehovet med geotermisk energi i åratal.

Hej, vill du ställa en fråga? Öppen chatt