Etanolix

I Finland har St1, sedan år 2007, anläggningar i drift för etanolframställning. Råvaran utgörs av industriella restströmmar såsom bröd och godis. Idag opereras fyra stycken anläggningar benämnda Etanolix, vilka ger en s.k. andra generationens etanol att blanda i bensin och E85. (i Finland benämnt RE 85.) Klimatpåverkan, jämfört med fossila produkter, är väldigt liten d.v.s. reduktion av fossil CO2 är hög (>90 %).

St1s biobränsletillverkning i Sverige

Etanolix 2.0 är den korta namngivningen på LIFE+ projektet. Här tar St1 Etanolix-konceptet ytterligare ett steg vidare genom uppskalning av befintlig process, vidareutveckling av t.ex. råvarumottagning samt det unika i att integrera etanolanläggningen i ett konventionellt raffinaderi. Produkten bioetanolen kan därmed blandas direkt i slutprodukten, fordonsbränslet, genom att nyttja raffinaderiets varuförsörjningssystem och på ett effektivt sätt distribueras ut till konsument.

Ur resurssynpunkt kan t.ex. överskottsenergi från raffinaderiet användas i etanolanläggningen såväl som kylvattenssystem och processavloppsreningsanläggningen.  Raffinaderipersonalens kompetens och erfarenhet kommer väl till pass för att kunna fokusera på säkerhet och optimal drift.

St1 har under många år aktivt undersökt möjligheterna att etablera biobränsletillverkning i Sverige och har funnit att det egna raffinaderiet är en mycket bra lokalisering.

Den tillverkade etanolen är jämfört med andra biokomponenter och bränslen väldigt värdefull ur miljö- och etisk synpunkt. Ett sätt att jämföra detta på är i CO2-utsläppen. I figur 1 nedan ser man koldioxidutsläpp per kg oljeekvivalenter för Etanolix-etanol jämfört med olika transportbränslen. 

Figur 1. Etanolix-framställd etanol jämförts med olika bränslen med avseende på CO2-utsläppen/kg oljeekvivalenter. (Referenser: 1) WSP Report 2006, 2) BioScience 55/7 2005, 3) BioScience 55/7 2005, 4) Concawe, Shell, WTW 2004, 5) BioScience 55/7 2005, 6) Concawe/Eucar WTW 2004)

Etanolix producerar en s.k. andra generationens etanol avsedd att blanda i fordonsbränsle såsom bensin och E85. Klimatpåverkan, jämfört med fossila produkter, är i Etanolix-processen väldigt liten med en hög CO2-reduktion (>90%).

Beskrivning av Etanolix-konceptet

Råvara, som utgörs av restprodukter från livsmedelsindustrin, avses att användas som satsningsmaterial i Etanolixprocessen. Dessa produkter finns idag tillgängliga och kan användas som en resurs. En inventering av råvaran har gjorts i närområdet och regionen och det finns tillgängligt material att använda till etanoltillverkning.

Omhändertagande av värdefulla strömmar, såsom denna, ligger helt i linje med livscykelfilosofin (och avfallshierarkin) att minimera uppkomst av restprodukter, återvinna och återanvända.

Då en restprodukt, i detta fall från livsmedelsindustrin, avses användas som råvara i etanolframställningen och övriga hållbarhetskrav är uppfyllda, i enlighet med definitionen i lagstiftningen, medför detta att den etanol som framställs i Etanolanläggningen kan klassas som andra generationens biobränsle.

I Etanolixprocessen produceras en ca 85 % -ig etanol samt en biprodukt som kallas "drank". Dranken avses av användas till djurfoder eller för produktion av biogas. Samma råvara som används i etanoltillverkningen kan användas direkt till djurfoder, men här används råvaran "en extra gång" innan det transporteras till djurfoderanvändning. Nämnvärt är att dranken utgör bättre kosthållning för djuren p.g.a. mindre sockerinnehåll och jämnare kvalitét, än om råvaran direkt skulle blivit djurfoder. Ca 52 kton drank kommer att produceras i Etanolix-anläggningen under ett normalår.

Den 85 % -iga etanolen som produceras avvattnas (dehydreras) till nästan 100 %. Därefter kvalitetskontrolleras etanolprodukten innan den pumpas till raffinaderiets lagringstankar för att färdigställas enligt marknadsspecifikation. Etanolanläggningens produktionskapacitet är ca 5 000 m3 etanol per år, räknat som 100 % -ig etanol, vilket motsvarar ca 4 000 ton etanol per år.

Kortfattad beskrivning till figur 2

1.

Råvara från livsmedelsindustri samlas upp och transporteras till raffinaderiområdet.

2.

Etanolanläggningen producerar både 85 %-ig etanol och en biprodukt som kallas "drank".  Dranken kan användas som djurfoder och transporteras till djurfoderanvändning, eller för produktion av biogas.

3.

Den 85 % -iga etanolen som produceras avvattnas (dehydreras) till nästan 100%.

4.

Etanolprodukten, som efter kvalitetskontroll pumpas in i raffinaderiets lagringstankar, här benämnt terminal, färdigställs enligt marknadsspecifikation.

5.

Leverans av bensin sker därefter från raffinaderiet ut till depåer och tankställen.

 

Figur 2. Schematisk översikt av Etanolix-konceptet.